Min bästa Landshöfdingen!
Då jag tar mig frihet med dessa rader presentera för Er och för Fru Oldevig värdens älskeliga "Eventyrs Digter", Skalden H. C. Andersen, så är det i den fasta öfvertygelsen att nøjet af bekantskapen blir ett ömsesidigt, att den danska gästen skall anses som en glad gafva i det Svenska hemmet, och at den hemska gästfriheten skall glädja der hans hjerta. Jag tror att han i skall liksom jag, en gång enn sannigare i sången: "Wermland du sköna du herrliga land!" /
[resten af brevet mangler