HCA-litteratur p� svensk*
Vis fra d. 19. �rhundrede | Vis fra d. 20. �rhundrede | Vis fra d. 21. �rhundrede
* Vi g�r opm�rksom p�, at dette ikke n�dvendigvis repr�senterer al H.C. Andersen-litteratur p� svensk, men blot det, H.C. Andersen-Centret har registreret i sin database.
347 optegnelser om litteratur af og om H.C. Andersen p� svensk
Scandinavisk Nytaarsgave for Aaret 1828.
(Bibliografisk kilde: HCAH A-167, 1971/672)
Bibliografi-ID: 16986 – l�s mere
Det döende Barnet
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 12052 – l�s mere
Spelmannen från Svendborg.
(Bibliografisk kilde: Skjerk)
(Bibliografisk kilde: HCAH XX-Sv-1, 1971/680, 1985/82)
Bibliografi-ID: 12019 – l�s mere
Lekkamraten. Vald Samling av Sagoroch Berättelser för Barn.utgifven af J.W. L. (=J.W.Liffman). Förste Häftet.
(Bibliografisk kilde: HCAH 1971/669)
Bibliografi-ID: 13620 – l�s mere
Anmeldelse af »Lekkameraden. Vald samling af Sagor och Berättelser för Barn. Utgifven af J. W. L. Liffman. Första Häftet.«
Bibliografi-ID: 9674 – l�s mere
Anmeldelse af »Lekkameraden. Vald samling af Sagor och Berättelser för Barn. Utgifven af J. W. L. Liffman. Första Häftet.«
Bibliografi-ID: 9675 – l�s mere
Improvisatören.
(Bibliografisk kilde: Skjerk)
Bibliografi-ID: 12020 – l�s mere
Spelmannen från Svendborg.
(Bibliografisk kilde: Skjerk)
Bibliografi-ID: 12021 – l�s mere
O,T.
(Bibliografisk kilde: HCAH XX-sv-4)
Bibliografi-ID: 17355 – l�s mere
»Jeg er en Skandinav«. (Vi er eet Folk, vi kaldes Skandinaver).
(Bibliografisk kilde: HCAH 2000/321, 1958/31, 1971/712)
Bibliografi-ID: 364 – l�s mere
Aarets Børn. (Tolv Sønner Aaret har; pas paa).
(Bibliografisk kilde: HCAH 1958/31, 1971/712)
Bibliografi-ID: 365 – l�s mere
Korrespondens-Artikel. H.C. Andersens besøg i Lund.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 13619 – l�s mere
Det döende Barnet.
(Bibliografisk kilde: HCAH 2000/398)
Bibliografi-ID: 12053 – l�s mere
Billedbog uden Billeder af H. C. Andersen. Ny Samling. Helliget mine svenske Venner.
394. Een og tyvende Aften (Saml. Skr. VI, 27). p. 79
To og tyvende Aften (se Nr. 370). p. 82
395. Tre og tyvende Aften (Saml. Skr. VI, 29). p. 84
Fire og tyvende Aften (se Nr. 366). p. 85
Fem og tyvende Aften (se Nr. 371). p. 88
396. Sex og tyvende Aften (Saml. Skr. VI, 33). p. 90
Syv og tyvende Aften (se Nr. 372). p. 91
397. Otte og tyvende Aften (Saml. Skr. VI, 35). p. 94
398. Ni og tyvende Aften (Saml. Skr. VI, 35). p. 96
399. Tredivte Aften (Saml. Skr. VI, 36). p. 98
Trykt i Hertha, Svensk-Dansk Nyårsgåfva för 1841. 2. Årgången, 73-98. (Udkom December 1840).
[24. aften om Thorvaldsen, se brev: ]
(Bibliografisk kilde: HCAH 1952/29, 1971/711, 1952/29)
Bibliografi-ID: 390 – l�s mere
Lekkamraten för 1841.
(Bibliografisk kilde: HCAH 1971/678)
Bibliografi-ID: 17354 – l�s mere
Mulattorna
Bibliografi-ID: 17356 – l�s mere
I Oehlenschlægers Album. (Paa Nordens Himmel i Stjernernes Flok).
(Bibliografisk kilde: HCAH 1971/710)
[originalmanus på KB:]
Paa Nordens Himmel i Stjernernes Flok
Tycho Brahe har skrevet sit Minde,
Og Thorvaldsen hug udi Fjeldets Blok
Sit Navn, det vil aldrig forsvinde,
Du sang af dit hjerte og Norden har hørt
Ved dig sine største Bedrifter,
Dybt Hjertets Sange har Hjerterne rørt,
Din Storhed ei Tiden henvifter.
I Hjerterne, veed jeg, staar ogsaa Een,
En yngre Slægt høit jubler for sandt.
Tre Riger i Norden din Lyre forbandt,
De kjendte hinanden, og Hadet forsvandt!
H.C. Andersen
Bibliografi-ID: 414 – l�s mere
Andersen: Nya Sagor från Danskan
(Bibliografisk kilde: HCAH XVIII-Sv-1, 1971/673)
Bibliografi-ID: 17357 – l�s mere
H.C. Andersen: Engelen.
(Bibliografisk kilde: HCAH 1971/676)
Bibliografi-ID: 17358 – l�s mere
Andersen, H.C.: Sagor.
(Bibliografisk kilde: HCAH 1971/668)
Bibliografi-ID: 17359 – l�s mere
Nordljuset.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 11940 – l�s mere
»Midsommar-Resan«. En Vall-Fart af Förf. til Teckningar ur hvardagslifvet
Bibliografi-ID: 9741 – l�s mere
Skrifter af Johan Jakob Nervander, utgifna till minne för Landsmän.
Den märkligaste figur i sällskapet ägdes i sitt slag otvifvelaktigt dock af poeten Andersen. Man taler om menneisor, hvilka hafva djurhamn; men aldrig har jag maken sett. Han hade till krop, ben, gång, ögon och hela ansigtet den fullkomligaste likhet med - en trana. Då jag såg honom, undrade jag, hvar jag hade sett någotbeslägtadt förr i min lefnad. Jag trodde först, att det varit någon menniska; men på en gång uppgick får mig ett ljus - det hade varit en trana. Det var så gifvet. Det enda skiljaktiga var, att tranan, oaktadt den vacklande gången, ändock har hållning på sjelfva kroppen; men den, som säger det om den hederlige Andersen, - ja den vill jag se i synen. Den långa, magra, smala figuren tycktes ej allenast gå af för hvart steg den tog, utan jag är fullt öfvertygad, at den efter ett eller annat års vinkande i sjelfa verket en vacker dag knäcks och går af. Det var verkligen plågsamt att se hans vandrande på golfvet. Vid hvart steg trodde jag, at han skulle ramla. För övrigt är han en snillrik och talentfull man. Kanske vi komma att göra sällskap med hvarandra mot södern; ty han har hopp om understöd till en sådan resa, ehuruväl Regeringen egentligen icke à l'ordinaire består ett sådant åt mer "än skald i sender", och en Hertz nuförtiden njuter det.- Omtalt i: Dagens Nyheder, 11.3.1955 og Husmandshjem 29.3.1955.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 18826 – l�s mere
I Sverige
Den svenske version af I Sverrig (BFN 591). Med nyskrevet dansk forord til den svenske udgave af H.C. Andersen:
Med den svenske Udgave
Jeg holder ikke af at danske Böger oversättes paa svensk, ikke heller at svenske föres over i vort Sprog, vi Naboer kunne og skulle läse hinanden i Originalen; men det viser sig at dette endnu ikke gaaer, at Oversättelser ere nödvendige for Mange. Jeg haaber dog at Oversättelsen af denne min Bog er kommen i Händer, som vil omfatte den med Omhu og Kjärlighed.
Det er en Sommer-Bouquet af Phantasier og Billeder fra det kjære svenske Land, jeg her bringer; mit Hjerte gjemmer endnu flere; Billeder af ædle Venner, Billeder fra det lykkelige Huusliv, hvor jeg fölte mig som hjemme, Hæders- og Glædes-Erindringer, men de höre til mit »Livs Eventyr« og skulle der engang blive fortalte.
Gid nu at de Billeder, Stemninger og Tanker, jeg her har bragt fra Reisen i Nabolandet, maa blive modtagne med det Hjertelag, hvormed de ere givne, og at de, hjemme og ude, maa end mere vække Opmærksomheden for Sverrigs maleriske Skjönhed og Eiendommelighed, for alt det gode der.
Hjertelig Tak og Kjærlig Hilsen til alle Venner i Sverrig!
Kjöbenhavn i Mai 1851
H.C. Andersen
***[håndskrift, mikrofilmscan 48, 25]
Med den svenske Udgave
Da endnu Oversættelser fra Svensk til Dansk og ligeledes fra Dansk til Svensk ere nødvendige for Mange, saa er jeg glad ved at vide denne min Bog i en driftig Boghandlers Hænder og ny Oversættelse givet til den unge Forfatter af "Sjøjungfruens Sagor" den vil af ham blive omfattet med Omhu og Kjærlighed. –
Det er en Sommer-Bouquet af Phantasier og Billeder fra det kjære svenske Land, jeg her bringer; mit Hjerte gemmer endnu flere; Billeder /af ædle Venner; Billeder fra det lykkelige Huusliv, hvor jeg følte mig som hjemme; Hæders- og Glædes-Erindringer, de høre til mit "Livs Eventyr" og skulle der engang blive fortalte.
– Gid nu at de Billeder, Stemninger og Tanker, jeg har bragt fra Reisen i det kjære Naboland, maa blive modtagne med det Hjertelag hvormed de ere givne og at de, hjemme og ude, maa end mere vække Opmærksomheden for Sverrigs maleriske Skjønhed og Eiendommelighed, for alt det Gode der.
Hjertelig Tak og kjærlig Hilsen til alle Venner i Sverrig.
H.C. Andersen.
Kjøbenhavn i Mai 1851.(Bibliografisk kilde: HCAH 1958/37)
Bibliografi-ID: 11934 – l�s mere
Sagan först och sist.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 15239 – l�s mere
H.C. Andersen. Historier.
(Bibliografisk kilde: HCAH 1971/671, XVIII-Sv-4)
Bibliografi-ID: 17363 – l�s mere
Andersen.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 13783 – l�s mere
At väre eller ikke väre; Roman i tre Dele af C. H. Andersen.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 12498 – l�s mere
Barnet i Graven.
(Bibliografisk kilde: HCAH 1981/35, 2000/415, 2000/58)
Bibliografi-ID: 797 – l�s mere
Sagoförfattaren Andersen
Bibliografi-ID: 11971 – l�s mere
Historien om en Moder i femten Sprog.
Til Digteren Hans Christian Andersen paa hans 70 Aars Fødselsdag den 2den April 1875. - Også med engelsk titelblad. - Bibliographical Notes, pp. 95-98. - Anm.: Berthold Auerbach, Die Gegenwart VII (nr. 1-26), pp. 278-79; E. Sievers, Jenauer Literaturzeitung II, pp. 437-38. - Berthold Auerbachs anm. findes oversat i Nær og Fjern, 4, 1874-75, nr. 149, pp. 13-14. SJM Pg 1.
(Bibliografisk kilde: HCAH 1971/208, XVIII-A-1 samt tysk og dansk anmeldelse)
Bibliografi-ID: 1268 – l�s mere
Hans Christian Andersen / Historien om en Moder / i Femten Sprog / udgiven af / Jean Pio og Vilh. Thomsen / - / London Kjøbenhavn Leipzig / Vllliams & Norgate C. A. Reitzel F. A. Brockhaus Sortiment / 1875 / Trykt hos Bianco Luno.
Hans Christian Andersen / The story of a mother / in fifteen languages / edited by / Jean Pio and Vilh. Thomsen / - / London Copenhagen Leipzig / Williams & Norgate C. A. Reitzel F. A. Brockhaus sortiment / 1875 / Printed by Bianco Luno.
Engelsk Titelblad - Tilegnelse: Til Digteren Hans Christian Andersen paa hans 70 Aars Fødselsdag den 2den April 1875. Indholdsfortegnelse. - Tekst: 98 Sider. - 4to. - Pris Kr. 3.00. (Udkom 2. 4. 1875).Indhold.
I. Historien om en Moder (se Nr. 533). p. 1II. Historien om en Moder paa Svensk p. 7
III. samme paa Islandsk p. 13
IV. Tysk p. 19
V. Plattysk p. 26
VI. Hollandsk p. 32
VII. Engelsk p. 38
VIII. Fransk p. 44
IX. Spansk p. 50
X. Nygræsk p. 58
XI. Russisk p. 65
XII. Polsk p. 72
XIII. Bøhmisk p. 78
XIV. Ungarsk p. 83
XV. Finsk p. 89
Bibliographical notes p. 95
Overskudet ved Salget af Bogen var bestemt som Gave til det efter Digteren opkaldte Børnehjem.
Anm.: Fædrelandet 12. 4. 1875, Nr. 83. - Jenaer Literaturzeitung, 2. Jahrgang, Nr. 24, 11. 6. 1875, 437-438 af E. Sievers - Nær og Fjern, Nr. 144, 4. 4. 1875. - Nr. 149, 9. 5. 1875: Berthold Auerbach om H. C. Andersen. - The Athenaeum, Nr. 2493, 7. 8. 1875, 181. Sp. 2.
(Bibliografisk kilde: HCAH A-772)
Bibliografi-ID: 1045 – l�s mere
Andersen sagoberättare för barn eller för hvilka?
Anm. af bl.a. K. J. Backmans svenske oversættelse, Sagor och berättelser (1877). - [..] en lige saa bornert som ondskabsfuld Artikel (H. Topsøe-Jensen, Berlingske Aftenavis 2. jul. 1948). - Optrykt med udeladelse af indledningen, ca. 1 1 / 2 p., i Ny illustreret Tidende V 1878, pp. 6, 11-13, 19-22, 27-28, 30 (Andersen som Æventyrfortæller for Barnet eller for hvem?), - samt derefter i Nær og Fjern "H.C. Andersen og Børnene" VII 1877-78, nr. 291, pp. 7-9, og nr. 292, pp. 12-14 (H. C. Andersen og Børnene); den usignerede anm. af Breve fra H. C. Andersen, smst., nr. 307, pp. 10-12, former sig som en kommentar til CGE's artikel. - Optrykt in extenso 1905 (nr. 197 ndf.).
(Bibliografisk kilde: HCAH da: 2000/390)
Bibliografi-ID: 1309 – l�s mere
Ur Esaias Tegnérs papper. Urval af samtidas bref till Esaias Tegnér.
Heri pp. 341-43 et brev af 15. okt. 1832 fra HCA til ET, - hvis svar, af 31. dec. 1832, er medtaget i nr. 26 ovf. (p. 556).
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 1356 – l�s mere
Une mère. Conte de Hans Christian Andersen en vingt-deux langues.
Også med russisk titelblad. - SJM Pg 2. I: Danois
II: Russe: Traduit: P. Hansen.
III: Petit-russien. Traduit D.l. Mordovtzev.
IV: Polonais. Traduit: F. H. Levestam.
V: Tchèque. B. Peska a I M. Boleslavsky.
VI: Slovaque. Traduit: A. Sytniansky.
VII: Serbe
VIII: Islandais. Traduit: Páll Sveinsson.
IX: Suédois. Traduit: Karl Johan Backman.
X: Allemand. Traduit: ?
XI: Bas-allemand. Traduit: Dr. Struwe.
XII: Hollandais. Traduit: C. de Iong.
XIII: Anglais. Traduit: Oscar Sommer.
XIV: Francais. Traduit: Victor Molard.
XV: Espagnol. Traduit: J. Roca y Roca.
XVI: Italien. Traduit: Virgile Narducci.
XVII: Néo-grec. Traduit: Jean Pio.
XVIII: Arménien. Traduit: Siméon Goulamiriantz.
XIX: Finnois. Traduit: Julius Krohn.
XX: Madjar [Ungarsk] Traduit: Czanyuga József.
XXI: Tatare. Traduit: Ataoul Bajazitov.
XXII Hebreux. Traduit: Buki-Ben-Iogli (pseudonyme).
(Bibliografisk kilde: HCAH 1980/2149)
Bibliografi-ID: 1447 – l�s mere
En spansk saga och en dansk
Om Keiserens nye Klæder og Juan Manuels fortælling (i El conde Lucanor). - Oprindelig offentliggjort i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning 26. mar. 1887.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 1451 – l�s mere
Hans Kristian Andersen i Dalarne.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 13823 – l�s mere
Sagoskalden Hans Christian Andersen.
2. opl., 1907 (27 pp.). - Optrykt 1907 (nr. 282 ndf.).
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 1500 – l�s mere
Hans Christian Andersen. Till 100-årsdagen 2. april 1905
Optrykt i nr. 367 ndf.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 1591 – l�s mere
Tommelise.
(Bibliografisk kilde: HCAH da: 1971/250, sv.: 1980/1389)
Bibliografi-ID: 20515 – l�s mere
Den danske sagoskalden H. C. Andersen skildrad för barn och ungdom.
(Bibliografisk kilde: HCAH II-25)
Bibliografi-ID: 1699 – l�s mere
H. C. Andersen
Dateret K. F. U. M. 17. 2. 10; formentlig et foredrag.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 1741 – l�s mere
Jenny Lind som konstnärinna och människa.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 12634 – l�s mere
Hans Christian Andersen. Liv och diktning.
(Bibliografisk kilde: HCAH 1981/384)
Bibliografi-ID: 1763 – l�s mere
Förteckning öfver mina böker.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 18810 – l�s mere
Udvalgte Eventyr.
Indledning pp. 5-10. - 2. opl., 1955 (83 pp.). 3. opl., 1969.
(Bibliografisk kilde: HCAH 1956/5 = 2.oplag)
Bibliografi-ID: 1776 – l�s mere
Hans Christian Andersen
Optryk af nr. 224 ovf. - Bogen (trykt i 100 eks.) indeholder også, pp. 61-69, et essay om Holger Drachmann.
Bibliografi-ID: 1780 – l�s mere
H. C. Andersen i Berlin
Om skuespilleren Jacob Texels HCA-oplæsninger i Berlin.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 1796 – l�s mere
Ur Andersens sagor. Målningar och teckningar.
Med 11 illustrationer, heraf 7 i farver, - samt pp. 9-15 Några ord till sagobilderna af Oscar Mannström.
(Bibliografisk kilde: HCAH 1962/29)
Bibliografi-ID: 1797 – l�s mere
H. C. Andersen
Oprindelig offentliggjort i Politiken 2. apr. 1905 (signeret: August Strindberg, elev av H. C. Andersen).
August Strindberg H. C. Andersen. Till Andersen-jubileet 2 april 1905. I Sverige säga vi inte ens H. C., vi säga Andersen rätt och slätt, ty vi känna endast en Andersen, och det är Andersen. Det är vår och våra föräldrars, vår barndoms, vår mannaålders och vår ålderdoms. När jag som barn fick fatt i en julkalender, hoppade jag alltid över verserna, ty de föreföllo mig så konstlade och prosaiska. Då så Andersens sagor föllo mig i händerna, frågade jag en äldre sakkunnig, om inte detta var poesi. “Nej, det är prosa!” svarade den vise mannen. - “Är detta prosa?” Så minnes jag det lilla kvartformatet med frakturstilen, jag kommer ihåg träsnitten, pilträdet som hörde till “Elddonet”, “Bollen och snurran”, “Tennsoldaten”, “John Blund” (Ole Luikø je), “Snödrottningen” och alla de andra. Och när jag läste och hade läst, blev livet mig så surt. Detta förfärliga vardagsliv med dess småaktighet och orättfärdighet, detta trista enformiga liv i en barnkammare, där vi plantor stodo för tätt och trängdes, kivades om maten och gunsten, blev mig outhärdligt, ty jag hade i Andersens sagovärld fått visshet om tillvaron i en annan värld, en guldålder, i vilken det fanns rättvisa och barmhärtighet, i vilken föräldrarna verkligen smekte sina barn och inte b a r a drogo dem i håret, i vilken något för mig absolut okänt kastade ett rosenskimmer även över fattigdomen och förödmjukelsen, det skimmer som med ett nu oanvändbart ord kallas: kärleken. Också om Orfeus erinrade han, denna skald, som sjöng på prosa, så att ej blott djuren, växterna och stenarna lyssnade och rördes, utan så att leksakerna fingo liv, tomtar och troll blevo verkliga, skolböckerna, dessa fasans ting, blevo poetiska, ja han gav hela Danmarks geografi på fyra sidor! Det var en häxmästare! Så skildes våra vägar. Men vid tjugufem års ålder skulle jag en dag åt en förläggare översätta “Andsersens sista sagor”. Jag märkte nog att tiden gått fram över både honom och mig. Utilismen och nationalekonomien hade då sin tid, och det var inget ont i det, men Pegasus hade blivit spänd för plogen. Dessa sagor vore litet prosaiska, men en av dem var rolig; den hette “Den stora sjöormen”och handlade om telegrafkabeln i Atlanten och om fiskarnas grubblande över denna nya fisk, “som det inte var något slut på”. Det var bra påhittat, och det minns jag ännu. Då jag blev trettio år, skulle min vän Carl Larsson illustrera Andersen, och då förnyade jag bekantskapen, men då hade jag den glädjen att kunna sätta boken i händerna på m i n a barn. Och som de voro barn av sin tid, så frågade de mig, om “det var sant allt det där”. Jag minns inte vad jag svarade! Det var nämligen omkring 1880, då alla gamla sanningar vore satta under diskussion. Jag blev fyrtio år och upptäckte Andersens romaner, på tyska. Jag förundrade mig över den orättfärdighet, varmed man behandlat Andersens romaner. “Bara en spelman” är ju en stor saga, och en av de bästa, och att en roman är poetisk, kan inte längre anses som ett fel! Jag blev femtio år och kom till danska kusten. Cavling kommer ihåg det. Jag bodde i ett lusthus medrankor på väggen; jag strövade omkring i bokskogen och simmade i Öresund, och så lånade jag på lånbiblioteket Andersens Eventyr. Nu ska vi se, om de ha hållit sig! De hade hållit sig! - Elddonet gav ännu gnistor, pilträdet grönskade, tennsoldaten skyldrade gevär, fastän han varit i beröring med rännstenen, och detta år 1900, sedan utilismen och nationalekonomien rullat fram med sina ångvältar. Det var en stark karl! Om lördag fyller min yngsta dotter fyra år, och då skall hon få Andersens sagor, på danska, i vart fall för att hon må titta på bilderna. Kanske hon också kan läsa sagorna, fast jag inte vet det; hon är ju ett underbarn, och hennes mormor var danska, från Odense. Andersen håller sig, och Anbdersen följer mig! Politiken frågar slutligen vad jag har Andersen att tacka för. Jag svarar: Läs mina enkla S a g o r av 1903, och se själv var jag har gått i lära! Många lärare har jag haft: Schiller och Goethe, Victor Hugo och Dickens, Zola och Peladan, men jag vill lika fullt underteckna denna intervju med August Strindberg,
Elev av H. C. Andersen.
(Politiken 2 april 1905, omtryck i Samlade skrifter, femtiofjärde delen: Efterslåtter, 1920) = aaj267
(Bibliografisk kilde: HCAH 2004/121)
Bibliografi-ID: 1823 – l�s mere
En okänd Strindbergsöversättning från H. C. Andersen
Om Strindbergs medvirken ved fuldførelsen af Karl Johan Backmans eventyroversættelse (SJM S 51) efter KJB's død (1874). - Hertil: Dagens Nyheder, 30.7.1921.
(Bibliografisk kilde: HCAH: artikel og anm.: Dagens Nyheder)
Bibliografi-ID: 1825 – l�s mere
Fredrika Bremers Brev
(Bibliografisk kilde: HCAH A-575)
Bibliografi-ID: 10976 – l�s mere
Bref och minnen.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 12658 – l�s mere
Hjärtan som möttes. Jenny Lind, Fredrika Bremer och H.C. Andersen.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 12960 – l�s mere
Hans Christian Andersen
[Smst. pp. 115-31 et essay om C. F. Tietgen.]
Se også nr. 395 ovf.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 1840 – l�s mere
Stockholms musikliv.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 18350 – l�s mere
Svensk sångarhyllning til sagornas Andersen.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 12959 – l�s mere
En höglitterär minnesbok
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 20052 – l�s mere
August Strindberg som berättare. Studier i hans tidigare prosa.
: Kapitlet Från Fjärdingen och Svartbäcken, der voterer for en betragtelig HCA-indflydelse i dette Strindberg-værk.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 1890 – l�s mere
Den danske sagodiktaren i Sverige och bland svenskar.
Anm.: Anton Blanck, H. C. Andersen i Sala, Göteborgs Handels och Sjöfarts-Tidning 7. jan. 1926; Edv. Lehmann, Dagens Nyheder 20.1.1926; Fredrik Wulff, Sydsvenska Dagbladet Snällposten 24. nov. Johannes Hallbäck, Højskolebladet, 3.5.1929.
(Bibliografisk kilde: HCAH II-45)
Bibliografi-ID: 1918 – l�s mere
När H. C. Andersen var korrespondent till Malmö Allehanda
En axplockning ur skaldens brevväxling med Bernhard Cronholm [..]
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 1962 – l�s mere
H. C. Andersen som turist
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 1954 – l�s mere
H. C. Andersen och studentlifvet i Lund på 1840-talet
Med 15 breve fra HCA til Bernhard Cronholm (1839-42).
(Bibliografisk kilde: HCAH 2005/54)
Bibliografi-ID: 1989 – l�s mere
Andersens sagor
Oprindelig offentliggjort i Svenska Dagbladet (søndag) 23. mar. 1924. - Påny optrykt 1965 (nr. 2135 ndf.).
(Bibliografisk kilde: HCAH 1969/169)
Bibliografi-ID: 1982 – l�s mere
Sagodiktaren H.C. Andersens Barndomshem.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 18221 – l�s mere
Svenska Teatern
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 12043 – l�s mere
En sagogrupp hos H.C. Andersen.
Bibliografi-ID: 12672 – l�s mere
Den berömde Andersen-tolkaren Jacob Texière
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 15535 – l�s mere
Andersen och Strindberg. Ett litteraturhistoriskt referat
Oprindelig offentliggjort i Dagens Nyheter 4. og 7. aug. 1925. Desuden i: Vestmanlands läns Tidning, 15. Augusti 1925.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 2017 – l�s mere
Ett par nordsvenska varianter till H. C. Andersens 'Lille Claus og store Claus'
Med optegnelser af to folkeeventyr (det ene på lappisk), som GB mener äro lika gamla och självständiga som det stoff, varav H. C. Andersen skrev ihop sin saga.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 2052 – l�s mere
Digteren og Nattergalen. En Kærlighedshistorie.
Roman om HCA og Jenny Lind. - Svensk: Jenny Lind och H.C. Andersen. Dagens Nyheter, 15.12.1929.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 2092 – l�s mere
Minnen om H.C. Andersen.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 12676 – l�s mere
Sagodiktaren som turist
Om I Sverrig.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 2177 – l�s mere
Sagoskalden och Malmöcomtessen. En förälskelsehistoria med ett stänk av tragedi och en brevväxling, som hittills aldrig publicerats
Om forbindelsen med Mathilde Barck. Med 3 af de u. nr. 709a ovf. nævnte breve.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 2225 – l�s mere
Hos våra grannar.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 15683 – l�s mere
Mit Livs Eventyr.
(Bibliografisk kilde: HCAH I-22, 1954/65)
Bibliografi-ID: 17456 – l�s mere
Sagofursten H.C. Andersen vars 125-årsminnei år högtidlighålles i Danmark.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 18406 – l�s mere
Gamle Hans Christian. Till 125-årsminnet av H.C. Andersens födelse.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 16684 – l�s mere
H.C. Andersens släkt och barndom.
(Bibliografisk kilde: Dal)
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 12683 – l�s mere
Vida i värleden Sagan gick.
(Bibliografisk kilde: Dal)
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 13421 – l�s mere
H. C. Andersen - mönster och inspirationskälla. Några iakttagelser
Især om HCA-påvirkning hos J. P. Jacobsen og Selma Lagerlöf.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 2143 – l�s mere
Gudagåvan.
(Bibliografisk kilde: HCAH A-1)
Bibliografi-ID: 18120 – l�s mere
'Lyckans blomma'. En bild ur H.C. Andersens liv.
(Bibliografisk kilde: HCAH A-2)
Bibliografi-ID: 18121 – l�s mere
'Det nya århundradets sånggudinna'. H. C. Andersen och den moderna tiden
Se også nr. 820 ovf.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 2343 – l�s mere
Skånska Utflykter.
(Bibliografisk kilde: HCAH A-221)
Bibliografi-ID: 16411 – l�s mere
H. C. Andersen laa paa Knæ for Berømmelsen men det var ikke Lykken.
(Bibliografisk kilde: Dal)
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 12355 – l�s mere
H.C. Andersens Eventyr 100 år.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 17083 – l�s mere
Kulturstævnets Deltagere i H.C. Andersens Hus.
En svensk Gæsts smukke Digt om Eventyrdigteren og hans værker. Redaktør Alfred Fjelner, Sydsvenska Dagbladet, tolkede Beundringen for Eventyrdigteren og hans værker i følgende smukke Digt: Vida i världen Sagan gick, Källklar i kynne och klarblå i blick ... Fyens Stiftstidende 30.8.1935.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 17107 – l�s mere
Den grimme ælling [..]
Anm. af nr. 835 og 838 ovf.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 2413 – l�s mere
H. C. Andersen
Oversættelse ved Dagny Harrie af nr. 820 ovf. - Anm.: Margit Abenius, BLM 1937, pp. 138-40; Stina Aronson, Östersunds-Posten 21. dec.; CLiB., Vestmanlands Läns Tidning 7. dec.; Anton Blanck, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning 17. dec.; E. E-k, Upsala Nya Tidning 20. jan. 1937; Erik Hemlin, Göteborgs Morgonpost 19. nov.; Beth Hennings, Dagens Nyheter 20. nov.; Henry Peter Matthis, Social-Demokraten (Stockholm) 2. jan. 1937; S. Neander-Nilsson, Nya Dagligt Allehanda 4. nov.; W. Nohrborg, Falu-Kuriren 20. feb. 1937; T. S., Lunds Dagblad 21. nov.; Stig Sjöholm, Skola och Samhälle XVIII 1937, pp. 41-43; Hakon Stark, Folklig Kultur II 1937, pp. 70-72.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 2426 – l�s mere
Hemma hos H.C. Andersen i Odense.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 18710 – l�s mere
Ivers fån Länna och H.C. Andersen i Torekov.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 18351 – l�s mere
Hans Christian Andersen på besök i Uppsala
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 2442 – l�s mere
Per Svinaherde.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 17139 – l�s mere
Andersens saga om Sverige. På midsommarfest vid Siljan.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 13734 – l�s mere
H.C. Andersens födelsehus - en myt.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 15659 – l�s mere
H. C. Andersen. En levnadsteckning.
Oprindelig offentliggjort som føljeton i Svenska Dagbladet's søndagstillæg (fra 20. mar. til 17. jul.). - Anm.: P. An., Jämtlands Tidning 14. dec.; Ragnar Andersson, Social-Demokraten (Stockholm) 22. dec.; Simon P. G. Bengtsson, Lunds Dagblad 14. jan. 1939; Bo Bergman, Dagens Nyheter 7. dec.; Anton Blanck, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning 17. dec.; Poul Borchsenius: Svensk Vurdering af dansk Aand Jyllandsposten, 6.1.1943; Hans Brix, Berlingske Tidende 26. jan. 1939; But., Borås Tidning 16. dec.; Hans Dhejne, Sydsvenska Dagbladet Snällposten 2. dec.; Emil Frederiksen, Kristeligt Dagblad 25. jan. 1939 (optrykt 1944, cf. nr. 1152 ndf. [pp. 99-105]); C. J. H., Morgenbladet (Oslo) 17. jun. 1939; Finn Halvorsen, Aftenposten 25. mar. 1939; Gudmar Hasselberg, Gefle Dagblad 24. dec.; Oscar Hedberg, Social-Demokraten (København) 29. jan. 1939; Erik Hemlin, Göteborgs Morgonpost 15. dec.; Albert Henning, Kristianstad Läns Tidning 17. dec.; K. H-g, Nya Dagligt Allehanda 17. dec.; Henning Kehler, Berlingske Aftenavis 9. dec. (optrykt 1939, cf. nr. 966 ndf.); Axel Larsson, Skånska Dagbladet 24. mar. 1939; Hjalmar Lundgren, Norrköpings Tidningar 28. dec.; Einar Malm, Svenska Dagbladet (tillæg) 3. dec.; H. G. Olrik, Ord och Bild XLVIII 1939, pp. 479-82; Paul V. Rubow, Nationaltidende 9. feb. 1939; Ejnar Skovrup, Fyns Tidende, 28. apr. 1939; H. Topsøe-Jensen, Aarhuus Stiftstidende 26. jan. 1939; Fredrik Vetterlund, Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri 1939, pp. 232-38; Anders Österling, Stockholms-Tidningen (boknr.) 10. dec.; The Times Literary Supplement 3. jun. 1939, Foreign Books Section p. vi.-2. udg., 1955 (nr. 1562 ndf.). - Dansk oversættelse, se nr. 964 og 2175 ndf. - Fransk oversættelse, se nr. 1071 ndf. - Tysk oversættelse, se nr. 1115 ndf. - Brasiliansk (portugisisk) oversættelse, se nr. 1228 ndf. - Hollandsk oversættelse, se nr. 1293 ndf. - Engelsk oversættelse, se nr. 1990 ndf.
(Bibliografisk kilde: HCAH 1971/685, 1971/686)
Bibliografi-ID: 2471 – l�s mere
Henrik Pontoppidans självbiografi.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 17978 – l�s mere
Människan H. C. Andersen
Oprindelig offentliggjort som anm. af Mit Livs Eventyr (4. udg.; Gyldendal, København 1930) i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning 27. aug. 1930.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 2477 – l�s mere
Sagor och historier, I-II.
(Bibliografisk kilde: HCAH A-975)
Bibliografi-ID: 12718 – l�s mere
I H.C. Andersens stad. Odense, den tusenåriga staden på ön Fyen med sina rika minnen av Danmarks store sagodiktare.
(Bibliografisk kilde: HCAH)
Bibliografi-ID: 17045 – l�s mere
Her er vist 100 ud af i alt 347 resultater. Klik her for at f� vist dem alle, eller s�g: