H.C. Andersen centret

BRUN, M. V., Fra min Ungdom og Manddom. Smaating oplevede og fortalte af -. Otto B. Wroblewsky, København. Pp. 76-78.

(Bibliografisk kilde: HCAH maskinskrevet afskrift 1969/104)

BØGH, NICOLAJ, H. C. Andersens Værtinder. Heri s. 334 Mindedigt af Karen Sophie Larsen om Niels Sophus Larsen: "I Havet ligger Fader død! /

[bfn1268]
Sorg knugede mit Hjerte,
Da smilte Englen fra mit Skjød,
Min Trøst i al min Smerte.
Men Englen bort til Glæde gik;
De har ej Hjem herneden.
Hans Jordliv var et Øjeblik!
Hans Himmel Evigheden!"

" Illustreret Familie-Journal IX, Nr. 42 og 43, 18. og 25. oktober, pp. 331, 334, 340-42, samt korrektion i nr. 46, 1885, s. 363.

(Bibliografisk kilde: HCAH 1981/338, A-709k, A-12)

STRINDBERG, AUGUST, H. C. Andersen. I hans: Samlade Skrifter , LIV (= Suppl. I): Efterslåtter. Albert Bonnier, Stockholm. Pp. 443-45.
Oprindelig offentliggjort i Politiken 2. apr. 1905 (signeret: August Strindberg, elev av H. C. Andersen).

August Strindberg H. C. Andersen. Till Andersen-jubileet 2 april 1905. I Sverige säga vi inte ens H. C., vi säga Andersen rätt och slätt, ty vi känna endast en Andersen, och det är Andersen. Det är vår och våra föräldrars, vår barndoms, vår mannaålders och vår ålderdoms. När jag som barn fick fatt i en julkalender, hoppade jag alltid över verserna, ty de föreföllo mig så konstlade och prosaiska. Då så Andersens sagor föllo mig i händerna, frågade jag en äldre sakkunnig, om inte detta var poesi. “Nej, det är prosa!” svarade den vise mannen. - “Är detta prosa?” Så minnes jag det lilla kvartformatet med frakturstilen, jag kommer ihåg träsnitten, pilträdet som hörde till “Elddonet”, “Bollen och snurran”, “Tennsoldaten”, “John Blund” (Ole Luikø je), “Snödrottningen” och alla de andra. Och när jag läste och hade läst, blev livet mig så surt. Detta förfärliga vardagsliv med dess småaktighet och orättfärdighet, detta trista enformiga liv i en barnkammare, där vi plantor stodo för tätt och trängdes, kivades om maten och gunsten, blev mig outhärdligt, ty jag hade i Andersens sagovärld fått visshet om tillvaron i en annan värld, en guldålder, i vilken det fanns rättvisa och barmhärtighet, i vilken föräldrarna verkligen smekte sina barn och inte b a r a drogo dem i håret, i vilken något för mig absolut okänt kastade ett rosenskimmer även över fattigdomen och förödmjukelsen, det skimmer som med ett nu oanvändbart ord kallas: kärleken. Också om Orfeus erinrade han, denna skald, som sjöng på prosa, så att ej blott djuren, växterna och stenarna lyssnade och rördes, utan så att leksakerna fingo liv, tomtar och troll blevo verkliga, skolböckerna, dessa fasans ting, blevo poetiska, ja han gav hela Danmarks geografi på fyra sidor! Det var en häxmästare! Så skildes våra vägar. Men vid tjugufem års ålder skulle jag en dag åt en förläggare översätta “Andsersens sista sagor”. Jag märkte nog att tiden gått fram över både honom och mig. Utilismen och nationalekonomien hade då sin tid, och det var inget ont i det, men Pegasus hade blivit spänd för plogen. Dessa sagor vore litet prosaiska, men en av dem var rolig; den hette “Den stora sjöormen”och handlade om telegrafkabeln i Atlanten och om fiskarnas grubblande över denna nya fisk, “som det inte var något slut på”. Det var bra påhittat, och det minns jag ännu. Då jag blev trettio år, skulle min vän Carl Larsson illustrera Andersen, och då förnyade jag bekantskapen, men då hade jag den glädjen att kunna sätta boken i händerna på m i n a barn. Och som de voro barn av sin tid, så frågade de mig, om “det var sant allt det där”. Jag minns inte vad jag svarade! Det var nämligen omkring 1880, då alla gamla sanningar vore satta under diskussion. Jag blev fyrtio år och upptäckte Andersens romaner, på tyska. Jag förundrade mig över den orättfärdighet, varmed man behandlat Andersens romaner. “Bara en spelman” är ju en stor saga, och en av de bästa, och att en roman är poetisk, kan inte längre anses som ett fel! Jag blev femtio år och kom till danska kusten. Cavling kommer ihåg det. Jag bodde i ett lusthus medrankor på väggen; jag strövade omkring i bokskogen och simmade i Öresund, och så lånade jag på lånbiblioteket Andersens Eventyr. Nu ska vi se, om de ha hållit sig! De hade hållit sig! - Elddonet gav ännu gnistor, pilträdet grönskade, tennsoldaten skyldrade gevär, fastän han varit i beröring med rännstenen, och detta år 1900, sedan utilismen och nationalekonomien rullat fram med sina ångvältar. Det var en stark karl! Om lördag fyller min yngsta dotter fyra år, och då skall hon få Andersens sagor, på danska, i vart fall för att hon må titta på bilderna. Kanske hon också kan läsa sagorna, fast jag inte vet det; hon är ju ett underbarn, och hennes mormor var danska, från Odense. Andersen håller sig, och Anbdersen följer mig! Politiken frågar slutligen vad jag har Andersen att tacka för. Jag svarar: Läs mina enkla S a g o r av 1903, och se själv var jag har gått i lära! Många lärare har jag haft: Schiller och Goethe, Victor Hugo och Dickens, Zola och Peladan, men jag vill lika fullt underteckna denna intervju med August Strindberg,
Elev av H. C. Andersen.
(Politiken 2 april 1905, omtryck i Samlade skrifter, femtiofjärde delen: Efterslåtter, 1920) = aaj267

(Bibliografisk kilde: HCAH 2004/121)

NIELSEN, ALFRED E., Et Hundredaarsminde. Aarsskrift for Slangerup Landbrugsskoles Elevforening , pp. 26-30.
Om HCA's ungdomsforelskelse i Line Snitker. Med gengivelse af digtet "Stjernerne og Roserne"

Jeg ved to Stjerner saa lyse og saa blaa,
jeg aldrig deres Lige paa Himmelen saa,
jeg ved to røde Roser, saa smukke, forsandt,
jeg ingentid i Haven saa deilige fandt.

Nys faldt fra hine Stjeerne en Dug saa hed,
de klare Perler trilled paa Roserne ned
da brændte dobbelt deiligt det Rosenskjær,
de Stjerner og de Roser, de bleve mig saa kær.

Ak kan jeg dem ei eie, ak kan jeg dem ei faae,
hvad er da alle Stjerner paa Himmelens Blaae,
paa Jorden er ei Blomster som hine Roser to,
de Stjerner og de Roser, de røvet har min Ro.

og digtet fra Nytaarsmorgen 1824

(Bibliografisk kilde: HCAH)

REUMERT, ELITH, H. C. Andersen og det Melchiorske Hjem. H. Hagerup, København. 249 pp.
Et brudstykke af indledningen offentliggjort i Politiken 28. okt. - Anm.: Gustav Bauditz, Landmands-Tidende 15. nov.; Hans Brix, Nationaltidende (aften) 4. feb. 1925; A. Btz., Jyllands-Posten 7. dec.; Camale, Nationaltidende (morgen) 28. dec.; Julius Clausen, Berlingske Tidende (aften) 1. nov.; H., Politiken 1. nov.; H. H., Herning Folkeblad 4. nov., Frederiksborg Amts Avis 23. nov.; Anker Jensen, Haderslev Stiftstidende 19. dec.; A. L., København 10. jan. 1925; Svend Rehling, Aarhuus Stiftstidende 30. nov.; Ekstrabladet 6. nov.; Fyns Tidende 2. nov.; Den ny Tid, dec. 1924 p. 225. - Cf. Carl E. Simonsen, H. C. Andersens Protegé [ : Hans Christian Jørgensen], Nationaltidende (morgen) 28. feb. 1925 (optrykt i hans: Af min egen Roman. Erindringer. Woel, København 1927. Pp. 94-98). - Cf. nr. 495 ndf. - 2. opl., 1925.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

HERTZ, POUL, Erindringer om Henrik Hertz og om min barndom. Gads danske Magasin XX, pp. 576-98, spec. p. 587.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

OLRIK, H. G., H. C. Andersens første trykte Lejlighedsdigt. Nationaltidende (aften) 16. dec.
Om digtet Ved min Velgjører Provst Gutfeldts Død ( BFN 6). - Optrykt i nr. 1190 ndf. (pp. 148-52).

(Bibliografisk kilde: HCAH)

Min skønneste Fest. Dagens Nyheder 16. og 18. sep.
I hovedsagen citater fra og referat af HCA's egen skildring af æresborgerfesten i Odense - i anledning af forslag om, at byen burde træde frem som H. C. Andersens Fødeby. - Mærket Mr. Ink.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

Leopold, Svend, Erindringer fra min Barndom. H. Aschehoug & Co. København 1927. pp. 10-12. - Om SLs møde med HCAs eventyr. Se også pp. 80-81 og 94.

HANSEN, AAGE FALK, H. C. Andersen blev min Kærlighed Livet igennem. En Samtale med Dr. med. Eiler Høeg. Berlingske Tidende 27. mar. og Jydske Tidende, 30.3.1955.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

JENSEN, PEDER, H. C Andersen og madam Larsen i Nyhavn. Demokraten 27. mar.; Fyns Social-Demokrat 2. apr.; Ny Tid, 31.3.1955.

Gravvers [I Madam Larsens navn] til avisen over Madam Larsens afdøde mand: "Efterat have fristet den tunge Skjæbne for 1½ Aar siden i Storm paa Søen at miste min uforglemmelige Mand, Skibscapitain Niels Larsen, vilde Vor Herre at jeg ogsa skulle undvære mit mindste kjære Barn, Niels Sophus Larsen, som døde af Brystvattersot den 19de Dennes, 14 Maaneder gammel. Dette kan jeg ikke undlade herved at bekjendtgjøre.
I Havet ligger Fader død
Sorg knugede mit hjete
Da smilte Englen fra mit Skjød
Min Trøst i al min Smerte
Men Englen bort til Engle gik
De har ej Hjem hernede
Hans Jordeliv var et Øieblik
Hans Himmel Evigheden!
Kjøbenhavn den 24de Januar 1835
Karen Sophie Larsen fød Kjøller.

Da hun var på vokskabinet, døde en af hendes venner dér, en spækhøker. Hun bad Andersen skrive et gravvers over spækhøkeren, 'for de venter det af mig'. Det kom i 'Adresseavisen' under mærket L.

Jeg saa dig nys, da Du var karsk og glad;
hos Dig og Dine var saa godt at være;
nu Kredsen er som Avner splittet ad,
brat tog Dig Døden bort fra dine Kjære.
"Guds Vilje ske!" var Bønnen, som Du bad;
"Guds Vilje ske!" - den Bøn vi og frembære.
I Kisten er kun Jord, et vissent Blad,
Det som vi elsked, bor hos Lysets Hære.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

PORTMAN, ARNE, Tanker ved min første Erobring. I: Hans Bagger, m. fl. (red.), Læsningens Glæde. 69 Kulturpersonligheder fortæller om Bøger i deres Tilværelse , II. Den danske Antikvarboghandlerforening, København. Pp. 132-35.
Om et dedikationseksemplar af Nye Eventyr og Historier, Ny Samling, 1872 (cf. AP [fortegnelsen i nr. 2190 ndf.] 61).

(Bibliografisk kilde: HCAH)

TOPSØE-JENSEN, H., H. C. Andersen og andre Studier. Udgivet som Festskrift i Anledning af Forfatterens Halvfjerdsaarsdag 15. December 1966. Odense Bys Museer, Odense. XXX, 436 pp. (Fynske Studier, VI.)
Indeholder optryk af nr. 839 , 873 , 969 , 1015 , 1111 (efterskriften), 1121 , 1415 , 1467 , 1468 , 1469 , 1808 , 1934 og 2026 (forordet) ovf., samt: Et Par Forbemærkninger [om 'min Vej til H. C. Andersen'], pp. 1-10; H. C. Andersen og Oehlenschlæger. Et Venskabs Historie, pp. 327-64 (foredrag holdt i Oehlenschlæger Selskabet 15. feb. 1966); Oehlenschlægers 'Helge', pp. 365-84; Et Stykke Folkepoesi fra vore Dage, pp. 385-400; Henvisninger og Noter, pp. 401-16; Arbejder af og om H. C. Andersen, udgivet eller forfattet af H. Topsøe-Jensen, pp. 417-20; værk- og personregistre - Anm.: Carl Johan Elmquist, Politiken 14. jan. 1967; Emil Frederiksen, Berlingske Tidende 15. dec.; Carl J. Frejlev, Fyens Stiftstidende, 15.12.1966; H. H. [Hans Hertel], Information 15. dec.; Jens Kruuse, Jyllands-Posten 19. dec.; H. N. [Henrik Neiiendam], Berlingske Aftenavis 15. dec.; Aage Gottschalck Rasmussen, Fyns Tidende 17. dec.; Svend Terkelsen, Vejle Amts Folkeblad 2. mar.; Erik H. Madsen, Vestkysten 10. jan. 1967. - Cf. nr. 2236 ndf.

(Bibliografisk kilde: HCAH 1966/168)

Taaning, Tage, Min 'Historien om en Moder'. Berlingske Tidende 22.4.1975.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

Præsentationsfolder for: H.C. Andersen. Nyhavn.
Forsiden: Der er så meget Stort og Godt Som Verden knap faaer vide! H.C. Andersen.
s.3: Flemming Johansen, dir. Ny Carlsberg Glyptotek.
s. 4-5: Elias Bredsdorff: "Jeg tror, jeg besidder Digteraand".
s. 6-7: Kjeld Heltoft: H.C. Andersen lever.
s. 8-9: Jens Bing, museumsinspektør: "Derfra min verden gaaer".
s. 10-11: Christian Bjørn, arkitekt: Europas skulpturhave.
s. 12-13: Ghita Nørby: H.C. Andersen og Det kongelige Teater. Niels Oxenvad: Fra Odense til Kongens By. Jan Laybourn, turistchef: Det er ganske vist. Niels Jørgen Kaiser, adm. dir. Tivoli: Velkommen til H.C. Andersen. Nyhavn.
Niels Birger Wamberg, lektor: Andersen og hele hans hus.
Idegruppen: Jørgen Rossen, Suste Bonnén, Flemming Johansen, Kjeld Heltoft, Niels Birger Wamberg, Annegrete Lassen. Oestermann, Richard, 'Hvor skibene ligge og vinden pibe i sejlene'. Danmarksposten , 1991, nr. 10, pp. 6-7. - Om HCA-huset i Nyhavn 69. - "Et smukt skelet gør ingen kejser. B.T. . - "Digterens hus har turisttække", B.T., 23.juli 1992.
"Eventyret om H.C.A.-hus får måske en brat slutning." Jyllands-Posten, 27. feb. 1992. Rolf Dorset: København satser på H.C. Andersen. Udnævnelsen af Johan de Mylius, til direktør pr. 1. januar for H.C. Andersen Nyhavn, kan indebære øget konkurrence mellem Odense og hovedstaden og digteren. Fyens Stiftstidende, januar 1991. - Per Dabelsteen: "H.C. Andersen-hus må lukke." Politiken, 24.9.1992.

(Bibliografisk kilde: HCAH 1993/367)

Rasmussen, Harry, [Artikelserie om H. C. Andersen.] Kosmologisk Information , 1991, nr. 3, pp. 7-11 (Livets eventyr - en introduktion); 1991, nr. 4, pp. 12-16 ('Høstens Tid'. H. C. Andersen og Skæbnebegrebet); 1992, nr. 1, pp. 6-11 ('Reisekammeraten'. H. C. Andersen og døden, 1. del); 1992, nr. 2, pp. 14-17 ('Paa den yderste Dag'. H. C. Andersen og døden, 2. del); 1992, nr. 3, pp. 15-18 ('I Guds Rige'. H. C. Andersen og døden, 3. del); 1992, nr. 4, pp. 28-32 ('Min halve Qvindelighed'. H. C. Andersen og seksualiteten, 1. del); 1993, nr. 1, pp. 8-12 ('Det kosmiske Eventyr'. H. C. Andersen og seksualiteten, 2. del); 1993, nr. 2, pp. 26-29 (Det poetiske univers. H. C. Andersen og kosmologien, 1. del); 1993, nr. 3, pp. 25-29 (Den ny Aladdin. H. C. Andersen og kosmologien, 2. del).

(Bibliografisk kilde: HCAH 1993/210, 1993/212, 1993/213, 1993/215, 1993/216, 1993/364)

Sprookjes en verhalen . Opnieuw uit het Deens vertaald door Annelies van Hees. Met illustraties van Charlotte Dematons, Tom Eyzenbach, Annemarie van Haeringen, Willemien Min, Nicolas van Pallandt, Mike Raaymakers, Ingrid & Dieter Schubert, Marit Törnqvist en Fiel van der Veen. Lemniscaat, Rotterdam 1992. 795 pp. - Indledning pp. 7-9, kommentarer pp. 779-93. - Anm.: Bregje Boonstra, De Groene Amsterdammer 11.11.1992, pp. 24-25; Lieke van Duin, Trouw 8.12.1992; Noor Hellmann, NRC Handelsblad 6.10.1992; Aukje Holtrop, Primeur 17.12.1992; Aage Jørgensen, Bogens Verden , 1993, pp. 343-47 ; Edith Koenders, Tijdschrift voor Skandinavistiek , 13:2, 1992, pp. 116-21; Joke Linders, Algemeen Dagblad 24.9.1992; Amy van Marken, Anderseniana , 1993, pp. 109-12; Casper Markesteijn, Leidsch Dagblad 8.10.1992; Finn Hauberg Mortensen, Politiken 14.2.1993; Johan de Mylius, Berlingske Tidende, 3.11.1992; Willem Wilmink, Dagblad V. H. Oosten 19.10.1992. - Cf. Mieke Samsom, Scouting Magazine 5.10.1992, pp. 6-7 (om H. C. Andersen-eventyr som een prachtig uitgangspunt for spejderlege!). - I anledning af udgivelsen arrangerede Het Open Haven Museum i Amsterdam udstillingen Andersen in Nederland, som blev forlænget et par uger ud over den oprindeligt aftalte periode, 23.9.-22.11.1992. Udstillingen opnåede megen presseomtale, se f.eks.: Nico de Boer, Rotterdams Dagblad 28.9.1992; Michel Gijselhart, Nieuws van de Dag 17.10.1992; Koos Schulte, Bolswards Nieuwsblad 21.10.1992. [Flere af de anførte anmeldelser er også fremkommet andetsteds.]

(Bibliografisk kilde: HCAH 1993/365)

Hartmann, Godfred, 'Jeg lyser hele min vrede over egnen ...'. Folk og minder fra Nordsjælland , 49, 1994, pp. 16-20. (*)