The Hans Christian Andersen Center

Fra bibliografierne

H. C. Andersen

STRINDBERG, AUGUST, H. C. Andersen. I hans: Samlade Skrifter , LIV (= Suppl. I): Eftersltter. Albert Bonnier, Stockholm. Pp. 443-45.
Oprindelig offentliggjort i Politiken 2. apr. 1905 (signeret: August Strindberg, elev av H. C. Andersen).
August Strindberg H. C. Andersen. Till Andersen-jubileet 2 april 1905. I Sverige sga vi inte ens H. C., vi sga Andersen rtt och sltt, ty vi knna endast en Andersen, och det r Andersen. Det r vr och vra frldrars, vr barndoms, vr mannalders och vr lderdoms. Nr jag som barn fick fatt i en julkalender, hoppade jag alltid ver verserna, ty de frefllo mig s konstlade och prosaiska. D s Andersens sagor fllo mig i hnderna, frgade jag en ldre sakkunnig, om inte detta var poesi. Nej, det r prosa! svarade den vise mannen. - r detta prosa? S minnes jag det lilla kvartformatet med frakturstilen, jag kommer ihg trsnitten, piltrdet som hrde till Elddonet, Bollen och snurran, Tennsoldaten, John Blund (Ole Luik je), Sndrottningen och alla de andra. Och nr jag lste och hade lst, blev livet mig s surt. Detta frfrliga vardagsliv med dess smaktighet och orttfrdighet, detta trista enformiga liv i en barnkammare, dr vi plantor stodo fr ttt och trngdes, kivades om maten och gunsten, blev mig outhrdligt, ty jag hade i Andersens sagovrld ftt visshet om tillvaron i en annan vrld, en guldlder, i vilken det fanns rttvisa och barmhrtighet, i vilken frldrarna verkligen smekte sina barn och inte b a r a drogo dem i hret, i vilken ngot fr mig absolut oknt kastade ett rosenskimmer ven ver fattigdomen och frdmjukelsen, det skimmer som med ett nu oanvndbart ord kallas: krleken. Ocks om Orfeus erinrade han, denna skald, som sjng p prosa, s att ej blott djuren, vxterna och stenarna lyssnade och rrdes, utan s att leksakerna fingo liv, tomtar och troll blevo verkliga, skolbckerna, dessa fasans ting, blevo poetiska, ja han gav hela Danmarks geografi p fyra sidor! Det var en hxmstare! S skildes vra vgar. Men vid tjugufem rs lder skulle jag en dag t en frlggare verstta Andsersens sista sagor. Jag mrkte nog att tiden gtt fram ver bde honom och mig. Utilismen och nationalekonomien hade d sin tid, och det var inget ont i det, men Pegasus hade blivit spnd fr plogen. Dessa sagor vore litet prosaiska, men en av dem var rolig; den hette Den stora sjormenoch handlade om telegrafkabeln i Atlanten och om fiskarnas grubblande ver denna nya fisk, som det inte var ngot slut p. Det var bra phittat, och det minns jag nnu. D jag blev trettio r, skulle min vn Carl Larsson illustrera Andersen, och d frnyade jag bekantskapen, men d hade jag den gldjen att kunna stta boken i hnderna p m i n a barn. Och som de voro barn av sin tid, s frgade de mig, om det var sant allt det dr. Jag minns inte vad jag svarade! Det var nmligen omkring 1880, d alla gamla sanningar vore satta under diskussion. Jag blev fyrtio r och upptckte Andersens romaner, p tyska. Jag frundrade mig ver den orttfrdighet, varmed man behandlat Andersens romaner. Bara en spelman r ju en stor saga, och en av de bsta, och att en roman r poetisk, kan inte lngre anses som ett fel! Jag blev femtio r och kom till danska kusten. Cavling kommer ihg det. Jag bodde i ett lusthus medrankor p vggen; jag strvade omkring i bokskogen och simmade i resund, och s lnade jag p lnbiblioteket Andersens Eventyr. Nu ska vi se, om de ha hllit sig! De hade hllit sig! - Elddonet gav nnu gnistor, piltrdet grnskade, tennsoldaten skyldrade gevr, fastn han varit i berring med rnnstenen, och detta r 1900, sedan utilismen och nationalekonomien rullat fram med sina ngvltar. Det var en stark karl! Om lrdag fyller min yngsta dotter fyra r, och d skall hon f Andersens sagor, p danska, i vart fall fr att hon m titta p bilderna. Kanske hon ocks kan lsa sagorna, fast jag inte vet det; hon r ju ett underbarn, och hennes mormor var danska, frn Odense. Andersen hller sig, och Anbdersen fljer mig! Politiken frgar slutligen vad jag har Andersen att tacka fr. Jag svarar: Ls mina enkla S a g o r av 1903, och se sjlv var jag har gtt i lra! Mnga lrare har jag haft: Schiller och Goethe, Victor Hugo och Dickens, Zola och Peladan, men jag vill lika fullt underteckna denna intervju med August Strindberg,
Elev av H. C. Andersen.
(Politiken 2 april 1905, omtryck i Samlade skrifter, femtiofjrde delen: Eftersltter, 1920) = aaj267

(Bibliografisk kilde: HCAH 2004/121)

Udgivet 1920
Sprog: svensk
Genre: Afhandlinger, artikler, breve etc.
Kilde: H.C. Andersen-litteraturen 1875-1968:398   Bibliografi-ID: 1823
[Informationer opdateret d. 20.2.2012]