The Hans Christian Andersen Center

Dato: 8. august 1860
Fra: Fredrika Bremer   Til: H.C. Andersen
Sprog: svensk.

Melanes dal, Naxos, d. 8 Aug 1860

De sednaste ord jag hrde om Dem, kre Andersen, voro frn Henriette Wulff. Hon talade med smycken gldje om nya Historier dem De nyss utsndt i verlden, och nya arbeten dem De beredde. Digtens gyllne strmmar fldada friskt fr Dem, hos henne det varme, glada deltagendets fr vnnen och skalden. Det var kort fre hennes afresa til den nya verleden. S - tystnade hon fr altid p jorden. Hon gick til en annan ny, hgre verld n den hon mnade sig til. Men denne uhyggliga natt, det fasansfulla mrker i hvilka hon frsvann! ... Har sedan intet blifvit beknnt om hennes sista stund? Var ingen vn d nra henne? Hennes Amerikanska vn Marcus Spring har i tidningarne begrt upplysninger om hennes dd men ftt inga! . .

Det var p Sicilien jag fick dessa sorgebud. Frn Sicilien reste jag til malta frn Malta til palestina. Sedan en tid hade jag knnt en mktig dragning dit fr att der egna mig helt t ett stort, heligt minne och s prgla det djupare in i min sjl. Mycken moda, ofte och s vdligt nnu fr resande, synnerligen fr ensamma resande ssom jag, lika okunniga i att styra hstar som i att tala Arabiska. Nu mste jag lra mig bda delarne. Lrdomen blef ej stor men lyckan desto strre. Med dumdristighet och Gudsfruktan slr man sig igenom alla hinder. Och fr de fvervundna mdorna och svrigketerna hvilken skatt af rika intryck, af ljus och lif och frjd - alldrig att frgta, omjlig att til fyllest vrdera! Till hst, som en Arab, och anfrd ensamt af en Arab tgade jag genom Gallileen, sg Genesareth, Tiberias, Tabor Cana m.m. sedan jag i fyra mnader vistats i Jerusalem, besgt Bethlehem, Jordansdalen, Jericho, dda Hafvet, m.fl. orter kring den gamla ryktbara staden. Scener och syner allt r hr ovanligt, egendomligt, pittoreskt, men tilfredsstller icke sinnet som lskar menskoadel och menskovl. Dock ro utsigterna frn Palestinas berg och kullar af en stor och egendomlig sknhet. S den frn Oljoberget och den frn Thabor. De ro vrdiga de upptrden som gjort dessa hjder till heligea hjder fr menskligheten. Min resa i Gallileen var blommen af mit lif i Palestina. Frn Carmel och Caipha reste jag in i Syrienoch i Libanons berg, sg sedan tskilliga kunststder af mindre Asien, drjde i Smyrna, p Mithylene och slutligen ngra veckor i Constantinopel. Derifrn kom jag till Athen, frlidet r i Augusti mnad, sg nnu denna hst Argos, Arcadien,Sparta, Corinth,kom ter til Athen der Drottningens Hofpredikant Pastor Hansen och hans fru (bda Holsteinare) hade vnskapsfullt erbjudit mig hus och hem. Der har jag lefvat denna vinter, som en vn med vnner, sett allt i och omkring Athen, deltagit i Hoflif och sllskapslif, men varit lycklig fremfr allt i mitt hemlif, som, i sanning varit mig allt hvad min sjl kunde nska. Under dennea vinter har jag redigerat fr tryckpressen min resdagbok hllen under resan i Schweits och i Italien. Detta har varit mig ett drygt arbete. att det skall bra ngon god frukt r min frhopping. Dagens blomma under denna vinter har varit mig Aftonen. Ty med den kom Pastor Hansens lsning hgt af goda, mig vigtiga bcker, dem jag utan med hans hjelp icke kunnat lse ty bda gon och frmga att lsa hafva fr mig mycket aftagit. Ofta dock, d jag rtt ville frnja mitt goda vrdsfolk, och en eller annan af deras gster, lsta jag en stund sjelf, och d var det alltid en Saga af Andersen, (ur den tyska fversttningen af hans sagor den jag sknkt fru Hansen til Julklapp) och ingen annanan n jag fick lsa hgt dessa sagor ty man var s god och sade mig att ingen annanan n jag kunde lsa dem rtt. Och d var det en lust att se huru mina vnner storskrattade eller gfvo p ett eller annat stt deras frjd och nje tilknna. Men icke blott Dereas histoier knde mina Holsteinska vnner, fven Ingemans knde och lskede de! P Danskarne ro de i frigt rtt "bse". Och huru r det? Huru har det lilla goda landet, Danemark, p en gng blifvit en s elak styfmoder mot Holstein?! - Deremot maste Dannemarks delsinnade Skalder upphja sina rster.

Vintern var Gudomlig i Athen. Gudarne p Olympen kunde ej hafva den skonare. Men Maj kommed vrme, somi Juni blef ssom den kunde vara i hellvetet. Jag tyckte att man kunde d af att smlta bort deri. Men Kung otto hade lnat mig sin kutter fr en resa till gGrekiska arne,och s snart det ske kunde gick jag om bord p den, fick nytt lif af hafvets flgtar och har nu i tre veckors tid flugit omkring p geiska hafvet frn til , frn tempelruin til tempelruin, slog mig s ned i en af Naxii skna dalar for att smaka lifvet och ensligheten under detta himmelsstreck har rtt njutit detta (nu snart i andra tre veckor) och fortstter om ngra dagar min -resa til Eubea och til Paros. Sedan vnder jag ter till Athen der ja drjer nu fver denna vinter, hvarefter jag reser hem. Jag r nu njd med hvad jag sett af jorden och dess folk; Allt har sin tid och jag knner at min hvilotid r kommen.

Jag reser hem genom Tyskland; drjer trol. ngot i Wien, i Weimar, i Mnchen och i Dresden. Skall jag f se demi ngon af dessa stder, eller - - skrif mig till, kre Vn, och sg mig hvar de r, hvad de gr, hvad de mnar fr nrmaste framtid?! Lt mig veta om vi kunna mtas p min hemvg eller - i mitt hem, i Stockholm. Sg mig ock om vra gemensamma vnner i Kpenhamn och allt om Dannemark. Jag hoppas att Dannemark och Sverige skola blifva ett en dag, ssom de allaredan ro det i ande och hjerta. Adressera deres bref till "la legation de Sude et de Norvege Atenes" , och tnk p mig alltid som Deras systerligt tillgifna

vninna

Fredrika Bremer.

Hlsa alla Danska vnner som vilja hafva en hlsning frn mig. I Rom lrde jag knna en elskvrd dansk musicus vid namn Ravnkilde. Af honom hrde jag om Hartmans gifte med frken Jacobsen, och om Sophie Hartmans dd. Den arme Gade! Och vr unge Vn Bjesen hvad r hvad gr han. Det var en renhjertad lskvrd Yngling som jag af hjertat nskar allt godt! Och Drewsens och unga Collins, sg mig om Dem och om alla Deres vnner.

Tekst fra: Se tilknyttede bibliografiposter