The Hans Christian Andersen Center

Dato: 11. februar 1845
Fra: Bernhard von Beskow   Til: H.C. Andersen
Sprog: svensk.

Stockholm den 11. Februari 1845.

Gode, hgaktade vn!

Tillt, att jag med denna frtroligare beNmning brjar min tacksgelse fr det wnskapliga och interessanta brefvet af den 15. sist! Januari. Vi ro vl icke personligen bekanta, men den flerriga fgnaden jag haft af Deras skrifter och den hjertliga vlvilja De visat mig, framkallar den naturliga nskan, at f kalla mig Deras wn, hvilken benmning jag hoppas att De antaga.

Min frsta skyldighet, i anledning af Deras bref, war att till H. M. Konungen fverlemna det fr Hgstdensamme bestmda exemplar af Eventyren, hvilket Han med srdeles wlwilja emottog, samt befallte mig, att till den aktningswrde frfattaren framfra uttrycken af Hans erknsla fr denna uppmrksamhet. Kungen, som erhll boken sjelfva dagen fr sin afresa, medtog den till Reselektyr, och jag frmodar, att de unga Prinsarne i Christiania nu fven fgna sig t dess lsning.

Till Frfattarinnan Fredrika Bremer har jag fven lemnat det fr Henne bestmda exemplar och fr hr innelyckt fversnda en liten brefunge frn Henne. [= brev Brev] Sist ber jag Dem emottaga uttrycken af min - egen erknsla fr det stora nje, som lsningen af Deras Eventyr sknkt mig. Att dessa skrifter i frfattarens hemland haft stor framgng, frundrar mig icke. fven hr ro de mycket omtyckta, och blifva troligen snart synliga i fwersttning. Fr egen del har jag under de sednare ren ndgats sidostta allt vittert frfattarskap, fr att arbeta p den Ordbok, hvars utgifvande blifvit lagdt Svenska Akademien (der jag r, som De torde hrt, Sekreterare). Det r ett mkta kjedsommeligt gra, men det r en pligt, och d har man intet val.

Vid min resa sistledet r hoppades jag f beska mina wnner i Kpenhamn, men jag uppehll mig fr lnge uti Italien s att jag ndgades taga kortaste vgen (fver Paris, London och Hamburg;) hem. Att endast genomresa Kpenhamn hade varit pkostande. Jag vill vistas der ngon tid, fr att terse alla gamla wnner och fven gra nya bekantskaper. Som jag ser af Deras bref, r Oehlenschlger nnu i Paris och Ingemann mnar sig till Italien. Jag lycknskar bda! Nr De se Molbech, Heiberg, Hauch, Abrahams, m. fl. af mina Danska vnner, ber jag mycket helsa. Framfr fven min respekt till den wrdnadswrde Grefve Rantzau. Lef vl, och gld ngon gng ter med ett par rader en

tillgifven vn

Bernh. v. Beskow.

Tekst fra: Se tilknyttet bibliografipost