The Hans Christian Andersen Center

Dato: 30. november 1839
Fra: Joachim Barck   Til: H.C. Andersen

Lund 30.11.1839.

Bsta Herr Andersen.

Jag nskar att di kunnet se mig, d jag emottog deras siste brev, di skulle d blifvit vertygad, att jag lskar dem som en vn.

...

Redan frsta gngen, d jag sg dem, knde jag en magisk rst inom mig sade att jag hr borde ska en vn. Jag lydde denna rst, och har gjort hvad jag kan, det terstende beror p dem, om di ej frsmr en s ringa vnskap. Tusen tack fr det lilla Poetiska stycket som di sndt till mig, jag har genomlst (det) mer n tjugo gngar utan att bli mtt derp. Men efter jag kom in p frfatteriets omrde, s vill jag sga dem, fastn di skrattar drt att jag flera gngar gjort sm poetiska forsk, men de f alltid det mkelige slut, att nr jag lser ngot verk af dem, af Bluwer, eller ngon annan, hvars arbeten ro oddliga - s rifver jag mina egna arbeten, i knsla fver deras ofullkomlighet, i snder. Fr hgst f har jag yppat min lust att frfatata. Fr dem vill jag yppa det, men det villkor att di ej gr ngot spectakel af mig.

[Derp gengiver han sit produkt: Den olyckliga Krleken og slutter derefter sit lange brev:]

Om di lst tills hit, s m jag tacke dem fr deras tlamod. Under skrifvanadet, hraf har jag endast flt min fantasi, och De m som en vn sga mig i nsta brev, hur dette lilla stycke frefaller dem.

Jag skall ska utrtta de commissioner di uppdragit t mig.

De m genast tage pennan i hand och svare mig, ty jag dr af lngtan att hra ngot af dem. Jag har mycket mer att sga dem, men rum och tid medgifver det ej, jag fr drfre sluta med att be dem aldrig lta deras vnskap aftage till

Joachim Bark

Tekst fra: Se tilknyttet bibliografipost